Det är få som vet att romerna har sitt ursprung i Indien och att deras språk är nära besläktat med sanskrit. Det är förresten även det litauiska språket. I Litauen talar romerna två dialekter. Det romska språket skiljer sig något från en region till en annan.
Idag kan det romska språket lättare förstås av alla. Sedan i år talar Google Translate Assistant också romani.
IT-jätten Google har länge arbetat med romska samhällen för att erbjuda översättningar till och från romani för alla sina användare. Detta är goda nyheter för de romska samhällena.
En annan förändring i år är möjligheten att ange nationaliteten ”rom” istället för ”zigenare” i det litauiska passet.
Det bor 2 251 romer i Litauen, vilket motsvarar cirka 0,08% av den totala befolkningen. Trots denna uppmuntrande utveckling är romerna fortfarande en av de mest diskriminerade grupperna i Litauen.
De möter negativa attityder i skolan, på arbetsplatsen och i offentliga institutioner.
Vi pratar med fader Gabriel Satkauskas om varifrån negativa stereotyper i samhället kommer och vad som krävs för förändring.
– Har du själv någonsin stött på fördomar och negativa stereotyper i samhället?
– Som präst måste jag hantera detta nästan hela tiden. Det finns de som tror att om man är präst så måste man ha en icke-traditionell sexuell läggning, och det finns de som tror att man är en sexförbrytare.
Så jag ställs ständigt inför omdömen, förakt och misstro. Men jag accepterar det som en slags svaghet som inte behöver ägnas någon större uppmärksamhet.
Var och en av oss måste troget göra det som vi är menade att göra. Jag förstår att det är viktigt för alla vad andra tycker och tänker och det är viktigt hur andra bedömer oss.
Men dessa fördomar är mer av en samtida fråga och vanligtvis förändras dessa saker med tiden.
– Varifrån kommer negativa stereotyper i samhället?
– Det är den mänskliga naturen. Vår kognitiva funktion fungerar på ett sådant sätt att vi bildar en viss stereotyp. Om vi är omogna klamrar vi oss fast vid den. Men om vi försöker reflektera över våra liv, våra relationer, våra erfarenheter, så förändras bilden och blir tydligare. Detta kräver naturligtvis medvetenhet och ansvar. Inte för att klaga på andra, utan för att leta efter vad jag själv kan förändra.
Stereotyper är inte dåliga i sig själva. Det finns bra stereotyper. Det är viktigt att stereotypen inte blir en inramning och en etikett. Om vi försöker lära oss mer om världen, människor, kulturer, nationaliteter, blir den bilden mer verklig.
Utan vänskap är detta omöjligt. Vid konfrontation uppstår negativa stereotyper, till och med medvetet. Detta kan komma från ideologier, politiska fraktioner. Sådana processer stör samhället.
– Vad säger påven Franciskus om respekt för varje nation?
– För tre år sedan skrev påven encyklikan ”Fratelli tutti”. Översatt betyder det ”Alla bröder”. Det handlar om broderskap och social vänskap.
Det handlar om skillnader mellan nationer och kulturer. Påven betonar glädjen i att acceptera den andre. Vanligtvis vill vi inte kommunicera med andra, vi drar oss undan från dem.
Påven talar om vikten av att kunna erkänna den andra personens rätt att vara sig själv och att vara annorlunda. Och att detta är en del av en viss mognad. För när vi erkänner den andre skapar vi en social pakt.
Och i avsaknad av erkännande av den andre som annan finns det alla möjliga sätt att arbeta för att göra den andre irrelevant, obetydlig och inte erkänd som värdefull i samhällets ögon.
Påven talar till och med om en subtil, försåtlig och ny form av våld, där den andre i slutändan föraktas, dess krav föraktas.
Påven säger inte att alla är likadana. Han säger att alla är olika men lika. Och att välkomna alla som är olika oss är glädje och mognad.
För att känna olika människor berikar oss. Detta kan också ses i samhället. När vi alienerar oss själva, när vi inte umgås, blir vi fattigare som samhälle.
– Detta är särskilt sant nu när vi står inför ökad migration, samhällen är uppdelade?
– Ja, vi ser globala uppdelningar mellan kontinenter och kulturer, krig, samhällen som är i konflikt med varandra. Vi ser människor i USA som till och med tar till vapen.
I Europa uppstår naturligtvis kulturella och sociala konflikter i takt med att migrationen ökar. Hur kan vi hantera dem? Påven påminner oss om vikten av kärlek till vår nästa.
– I år driver Roma Society Centre i Litauen en kampanj för att förändra allmänhetens attityder till romer med budskapet ”Vet så att du inte behöver vara rädd”. Vad har du för relation till romerna och hur ser du på dem?
– Jag har stött på negativa situationer, men också många positiva situationer. Jag är fascinerad av deras samhällsanda.
Jag var tvungen att begrava en romsk person. Den upplevelsen fick mig att inse att det finns mer glädje i romska begravningar än i litauiska äktenskap.
Litauer är vanligtvis reserverade och tillbakadragna när de tar farväl av en nära anhörig, och de vågar vanligtvis inte ta några initiativ för att undvika att verka olämpliga eller göra något fel. Det är vårt sätt.
Det är en helt annan sak med romerna, där prästen är den som inte vet vad han ska göra, eftersom romerna har så många starka traditioner, de reglerar och kontrollerar allt.
Det finns fler likadana blommor på deras begravningar än på våra bröllop.
Jag är mycket imponerad av den gemenskapen. De är mycket familjeorienterade och det är mycket viktigt för dem. På så sätt kan vi inspireras och berikas av deras kultur, vi behöver bara känna till den.
– En av de intressanta fakta som finns är att romerna antar tron i det land där de bor.
– För det mesta ja. De flesta är katoliker, men det finns en hel del ortodoxa. Men i Turkiet, till exempel, där det finns flera miljoner romer, är de flesta muslimer.
Detta visar att det är viktigt för dem att vara en del av den gemenskapen, att de värdesätter den.
Jag kände inte till romernas historia under en lång tid. Jag trodde att de kom från Rumänien. Det visar sig att de kommer från Indien. Romernas historia är också unik.
Vi minns ofta folkmordet på judarna, men det betonas så sällan att romerna också drabbades på ett särskilt sätt under alla dessa historiska umbäranden.
Av någon anledning är de fortfarande utraderade ur vår historia, vårt samhälle och vårt offentliga liv. Kanske visar detta något om oss – vi är inte särskilt vänliga, vi har rädslor, vi absolutiserar dem.
– Vad krävs för att förändra negativa stereotyper i samhället?
– Först och främst mognad. För en mogen personlighet handlar inte bara om år eller utbildning, en bra kropp, utan också om moral.
Jag förstår att det är tryggt att befinna sig i en komfortzon och inte tänka på att förändra och ifrågasätta de negativa stereotyper som redan finns i samhället. Det är aldrig lätt. Särskilt inte i dag när vi alla har bråttom och det sociala samspelet är ytligt.
Det finns inget annat sätt att komma ut ur komfortzonen, att träffa din granne, din vän personligen. Nästa gång, säg hej till din granne i trappan, grattis till en allmän helgdag, julen.
Ja, det krävs mod. Men med små goda gärningar, små initiativ, kan vi förändra kulturen. För om vi blir konfronterade blir vi mycket fattigare, när vi skulle kunna bli så berikade.
