I världen

Självkörande fordon på vägarna: vem använder dem?

5views

När man talar om autonoma transporter tänker alla på en tidsram som sträcker sig fem år eller längre fram i tiden.

Men verkligheten är mycket mer nedslående: självkörande fordon utför redan framgångsrikt uppgifter i många delar av världen.

Detta var budskapet från Jonas Hernlund, chef för Energy and Infrastructure på Scania Group, vid det traditionella Transport Innovation Forum i Vilnius den 9-10 oktober.

Enligt experten tillämpas autonomiteknik i ett brett spektrum av fordon: robottaxibilar kan anropas i San Francisco (USA) eller Peking (Kina), autonoma Scania-lastbilar arbetar i gruvor i Sverige och Australien och lastbilar kör mellan lager på motorvägar i experimentellt läge.

Till och med i Vilnius startade en autonom buss i september som transporterar passagerare autonomt mellan distrikten Užupis och Paupis. Så varifrån kom detta genombrott?

Svaret på dagens problem

Enligt Hernlund har två omständigheter blivit viktiga förutsättningar för framsteg. För det första har hastigheten i datorsystemen mer än 1000-faldigats under de senaste åtta åren, vilket gör det möjligt att bearbeta stora mängder data direkt.

Det andra skälet är att de sensorer som samlar in dessa data samtidigt har blivit mycket billigare.

Scanias självkörande lastbil använder nu olika sätt att samla in information på motorvägen: kameror, radar och lidar.

Denna arsenal av datainsamling och bearbetning gör det möjligt för systemen att kontinuerligt ”måla” den verkliga situationen runt fordonet och ge en adekvat bedömning av förändringar.

”Vem behöver det här? Först och främst hjälper dessa lastbilar till att lösa den ständigt pressande frågan om förarbrist. De gör också trafiken säkrare och mer hållbar.

Tekniken för självkörande fordon bidrar också till att sänka kostnaderna för att äga ett fordon”, säger han.

När det gäller framstegen påminde han om att autonomi för självkörande bilar vetenskapligt sett är indelad i fem nivåer, där den första avser minimal teknik och den femte ett helt autonomt fordon.

De flesta förare känner idag till autonomisystem på nivå 1 eller 2. Det är de så kallade avancerade förarassistanssystemen som finns i många personbilar.

De hjälper dig att hålla en konstant hastighet och ett säkert avstånd till andra fordon, att hålla dig i mitten av körfältet osv. Modeller med de mest avancerade systemen kan redan köra om andra bilar autonomt eller låta föraren ta händerna från ratten en stund.

Enligt Hernlund börjar det roliga med autonomisystem på nivå 3 och 4. Till exempel har de tidigare nämnda Waymo-robottaxibilarna i San Francisco infört autonomiteknik på nivå 4.

”Frågor som fortfarande måste lösas är den fortsatta utvecklingen av tekniken och skapandet av en lämplig lagstiftningsram. Men den här tekniken är redan på väg att bli lösningen på dagens problem.

Än så länge är Nordamerika och Asien de största kunderna för självkörande lastbilar, men Europa ligger inte heller långt efter”, avslutar experten.

Tre områden för investeringar

Transportsystem, som har utvecklats under många år, har snabbt blivit en del av de nationella ekonomierna och har kommit att spela en nyckelroll i dessa.

Idag står dock alla samhällen inför ökade koldioxidutsläpp, trenden mot kortare och mer regionala logistikkedjor som har förändrats med globaliseringens vindar, den fortsatta bristen på förare och behovet av att digitalisera så många affärsprocesser som möjligt.

Enligt den mellanstatliga panelen för klimatförändringar stod transportsektorn för cirka 24% av de globala koldioxidutsläppen 2021. Mer än två tredjedelar av detta orsakas av vägtransporter.

År 2022, efter den globala covid-19-pandemin, rapporterade Internationella sjöfartsorganisationen att mer än 75 % av företagen upplevde störningar i leveranskedjan.

Enligt Hernlund lyfter detta nummer fram tre huvudområden för utveckling och investeringar inom den tunga transportindustrin: förbättring av tekniken för självkörande fordon, elektrifiering och utveckling av uppkopplingslösningar.

Genom att kombinera dessa områden kan vi se ett steg i utvecklingen av ekosystem för transporter som nu kan vara fast förankrade för framtida mobilitet.

Han gav exemplet med över en miljon Scania-lastbilar på vägarna idag, uppkopplade till internet och därmed till ett brett utbud av system för prestandaoptimering.

”Det skulle vara mycket svårare att förstå alla problem och hitta de bästa lösningarna om vi inte hade nära kontakt med våra kunder och var direkt involverade i deras verksamhet.

Utvecklingen av ny teknik blir därför grunden för att skapa ytterligare värde i hela ekosystemet, från mobilitetstjänster till de företag som använder dem.

De största möjligheterna växer i takt med kundernas behov och de nya utmaningar de ständigt ställs inför”, konstaterade han.

Tillhandahåller integrerade lösningar

För fordonstillverkarna handlar elektrifiering inte längre bara om att sälja elbilar eller lastbilar.

Komplexa verktyg utvecklas för att göra det möjligt för vagnparksägare att ta ett helhetsgrepp på alla de problem som en övergång till en annan typ av drivlina skapar.

Detta inkluderar laddningsmetoder, infrastruktur, strömförsörjning etc.

Förutom att investera kraftigt i utvecklingen av nyckelområden för framtida mobilitet, skapar Scania också separata företag som kan innovera, integrera närmare med sina kunder och ta itu med utmaningarna i specifika segment.

Här är han VD för Erinion, företaget för lösningar inom kraftinfrastruktur som han grundade i maj.

Bolagets mål är att skapa 40.000 laddpunkter till 2030, tillsammans med de företag som använder bolagets transportlösningar.

Experten avslöjade att de uppskattar att företag som använder elektriska lastbilar för olika ändamål främst kommer att välja att ladda vid sina egna eller sina kunders baser.

Antalet sådana laddningssessioner kommer att behöva vara mellan 60 och 90%, men detta kommer att kräva en effektiv infrastruktur.

Dessutom kommer utvecklingen av eldrift i fordonsflottor att kräva fler nya driftverktyg, från ytterligare programvara för hantering av fordonsflottor till telemetri för batterivedlikehåll och utrustningslösningar.

”Energikostnaderna står för cirka en tredjedel av våra kunders kostnader, så övergången till elfordon innebär en betydande förändring för dem.

Vi måste ta hand om alla lösningar som behövs för att göra denna övergång ekonomiskt genomförbar. Dessutom måste vi hitta sätt att finansiera inköpet av dessa nya fordon, och det gör vi”, avslutar Hernlund.

Leave a Response