I världen

Domstol i Klaipėda friar personer anklagade för människohandel

41views

V. P. anklagades för att ha utnyttjat hans sårbarhet, brist på sociala färdigheter, hans svåra ekonomiska och sociala situation och hans unga ålder för att bedrägligt rekrytera och tillsammans med den tilltalade K. S. föra offret E. B. till Sverige, i vetskap om att han skulle utnyttjas för att smuggla alkohol från Norge till Sverige.

Pojken skulle övervaka tulltjänstemännens bilar vid den norska gränsen och lämna information om dem till den tilltalade K.S.

K. S. anklagades för att ha utnyttjat fyra personers sårbarhet och bedrägeri för att rekrytera och smuggla in dem i ett främmande land i syfte att utnyttja dem, bland annat för att smuggla alkohol från Konungariket Norge till Konungariket Sverige.

Tre av offren skulle övervaka tulltjänstemännens bilar vid den norska gränsen och lämna information till den tilltalade och ett av offren skulle smuggla alkohol till Sverige.

Efter att ha bedömt den bevisning som samlats in i målet och som åberopats vid förhandlingarna frikände domstolen de båda tilltalade och fann att något brott inte hade begåtts.

Domstolen framhöll att vittnesmålet från offret E.B. var särskilt betydelsefullt i målet, eftersom förundersökningen inleddes sedan han identifierats som offer för människohandel efter att ha kontaktat den litauiska ambassaden i Norge.

Domstolen noterade emellertid att det under rättegången framkommit andra omständigheter som var relevanta för målet.

Domstolen beaktade det förhållandet att de båda tilltalade konsekvent förnekade sin skuld både under förundersökningen och under rättegången och att vissa av vittnenas utsagor var helt motsägelsefulla i förhållande till offret E.B:s utsagor. Offret E.B. förhördes därför ytterligare i rätten.

Under förhöret i domstolen mindes E.B. inte en del av omständigheterna kring sin flygresa till och från Sverige på grund av minnesstörningar orsakade av alkohol.

Han tenderade att tappa minnet av omständigheterna kring sin flykt från Sverige i en av de tilltalades bil, som hittades skadad i ett dike.

Under förhöret angav E.B. dessutom skäl för att fly från Sverige som var helt motsatta de som ambassaden i Norge angav.

Domstolen fann att det, bortsett från målsägandens första vittnesmål, inte fanns någon objektiv bevisning i målet som stödde att de tilltalade hade varit illvilliga eller utnyttjat målsägandens ogynnsamma omständigheter genom att föra honom till Sverige.

Av utredningen i målet framgår att det var målsäganden själv som bad den tilltalade V.P. att ta med honom till Sverige.

De båda tilltalade hade ingen information om E.B. som person eller om hans sociala bakgrund eller situation, dvs. ett av de väsentliga rekvisiten för människohandel var inte objektivt fastställt och individualiserat.

Vid bedömningen av de åtal för människohandel som K.S. väckt mot de övriga tre personerna fann domstolen att det inte bara saknades uppsåtliga utan även direkta erbjudanden från K.S. till offren som kunde ha påverkat deras beslut mot deras vilja.

Det konstaterades att K.S. inte bara inte kände till, inte var medveten om och inte heller hade någon uppfattning om offrens materiella, familjemässiga, sociala, arbetsmässiga eller andra förhållanden som var relevanta i sammanhanget. K.S. hade inte någon direkt kontakt med någon av målsägandena före deras ankomst till Sverige.

Det finns inte heller någon objektiv, obestridd bevisning i målet om att offren inte hade något annat val än att tvingas åka till Sverige och arbeta under förhållanden som var oacceptabla för dem.

Offren själva, med undantag för E.B., har dessutom uppgett att deras levnads- och arbetsförhållanden var normala och att ingen tvingat dem att arbeta.

Domen kan överklagas till Litauens appellationsdomstol inom 20 dagar från dagen för dess offentliggörande.

Leave a Response