”Vi har inga korallrev i Östersjön, vi har inga färgglada fiskar, men vi har många välbevarade skeppsvrak.
Det är det viktigaste som är intressant för dykare i det här havet. Vi dyker nära dem”, säger Arūnas Vainora, chef för Oktopus Dive Centre.
”Vi har genomfört saneringskampanjer i litauiska sjöar i många år. Sedan 2010 har vi organiserat dem i sjöar som Balsys, Galvė, Salote, samt Vievis och Totoriškės sjöar. De har fört samman en stark gemenskap.
Den senaste kampanjen involverade mer än 120 dykare och andra deltagare som drog upp mer än 10 m² skräp.
Antalet deltagare ökar med 25-30% varje år, och vi har nyligen utvidgat vår verksamhet till havet”, säger Andrius Albrikas, chef för dykakademin.
Han säger att när en person väl lärt sig dyka är det ett stort nöje. De som får mer erfarenhet vill bidra till olika initiativ och meningsfulla aktiviteter.
En hobby som också bidrar till samhället och naturen ger dubbel eller trippel avkastning.
”Dykeriutbildning är vår dagliga verksamhet. När man lär människor hur man gör vill man naturligtvis ge dem möjlighet att tillämpa sina kunskaper.
Det är uppmuntrande om det fortfarande är möjligt att styra dem i en ekologiskt fördelaktig riktning för samhället”, säger chefen för Diving Academy.
85 kg nät drogs upp
Förra helgen drog dykare från Diving Academy upp sjunkna nät i Östersjön, ca 30 km från hamnporten.
Under lördagen och söndagen genomförde ett team på sju dykare och deras assistenter sökandet och bärgningen.
Teamen arbetade i par och gjorde fyra dykningar och hämtade upp 85 kg nät från 34 meters djup.
På frågan om det fanns några fler nätkampanjer planerade för i år svarade Albrikas att han gärna skulle vilja organisera några till, men att det skulle bero på väderförhållandena, som ofta är ombytliga på hösten.
Akademin söker just nu samarbetspartners som kan bidra till projekt som hjälper till att städa upp Östersjön och skydda dess ekosystem.
Optimalt djup – upp till 30 meter
A. Albrikas säger att valet av dykplatser bör göras på ett sådant sätt att de är tillgängliga för så många människor som möjligt.
Det optimala djupet ligger enligt honom på cirka 30 meter. Problemen på 50-70 meters djup är mycket likartade, men det är ytterst få dykare som klarar av att arbeta under så svåra förhållanden.
”Vi har hittat några mycket intressanta historiska fartyg på 70-80 meters djup. Vi vill bidra till att bevara och utforska dem. Det här är en mycket intressant inriktning som vi gärna vill utveckla vidare”, säger Albrik.
Att dra upp sjunkna nät är ett utmanande jobb: det krävs belysning, säkerhet och begränsad tid under vattnet.
På 30 meters djup kan arbetet till exempel ta cirka 30 minuter. Under den tiden tar det cirka 30 minuter att lokalisera näten, bedöma miljön, hänga upp lyftsäckarna, trassla upp nätet utan att trassla ihop det och klippa det på kort tid.
”Under en sommarkampanj drog vi ut 70-80 kg nät. Två av oss kämpade med att dra in dem”, säger Albrik.
Fem huvudsakliga inriktningar
A. Albriks säger att dykare med mer erfarenhet är mer villiga att bidra till initiativet med bogsering av förlorade nät.
På frågan om varifrån dykare får sin information om sjunkna nät svarar han ”Alla uppgifter på sjökorten uppdateras. Vi får också information från fiskare.
Vi kollar efter objekt som är markerade som hinder, och det är så vi söker.”
Han säger att vissa fartyg har haft problem under lång tid, men att inget arbete har utförts på dem ännu. ”När vi har fler människor redo och fler finansieringskällor kan vi fokusera mer på miljöproblem”, säger han.
A. Albrik identifierar fem huvudsakliga fokusområden för Diving Academy:
1. Minskning av mikroplaster.
2. Skydd av ekokultur (t.ex. skydd av sälar, fisk och skarvar från nät).
3. Skydd av kulturarvet (spöknät förstör historiska fartyg som finns upptagna i Litauens register över kulturföremål).
4. Säkerställa dyksäkerhet (för att förhindra att mindre erfarna dykare trasslar in sig i näten).
5. Öka allmänhetens medvetenhet om problem under vattnet.
Klaipėda kommuns bidrag skulle hjälpa till att
”Dykakademin samarbetar med Klaipėda universitet och rådfrågar professor Vladas Žulkas, som grundade KU:s undervattensforskningscenter.
Detta center har identifierat mer än 100 platser i litauiska vatten där fartyg har sjunkit.
Finansiering är lika viktigt för att ta itu med undervattensproblem. ”Det är uppmuntrande att näringslivet ansluter sig till våra initiativ, men jag skulle vilja se mer från statliga institutioner”, säger Albrikas.
Han säger att det skulle vara svårt att genomföra arbetet utan sponsorer som Neste Lietuva. Även enskilda personer och dykarakademin själv bidrar till projekten med egna medel.
”Vi skulle vilja att miljöministeriet och Klaipėda kommun bidrar till våra åtgärder. Vi söker samarbete mellan institutionerna och med icke-statliga organisationer”, tillägger Albrikas.
Skapa en skulpturpark
”Diving Academy har ett dykcenter i Plateliai. Den huvudsakliga verksamheten är pedagogisk – utbildning och träning, men akademin genomför också olika kreativa projekt.
Redan 2010 var Diving Academy först i Litauen med att inrätta ett undervattenskonstgalleri i Plateli, där dykare inte bara kunde skapa konst under vattnet utan också ställa ut den – målningar, fotografier, glasmålningar.
Sådana projekt ger människor möjlighet att koppla av, beundra konst och göra dykning till en intressant och trevlig aktivitet.
I år ställdes verken ut på Diving Academy Centres filial i Sudeikiai i Utena-distriktet vid Alaušas-sjön. Där har också en skulpturpark under vatten lanserats”, säger Albrikas.
Förhållandena var bra i år
Huvudarbetsplatsen för Oktopus Diving Centre ligger i Klaipėda, i Östersjön, på litauiskt territorialvatten.
Centrets chef, A. Vainora, säger att det i år var en mycket bra sommar, en bra säsong, eftersom havet var lugnt och förhållandena mycket goda. Många dykningar och observationer av sjunkna fartyg genomfördes.
”Det finns människor för vilka dykning är ett sätt att leva. De dyker varje helg och varje ledig dag.
Det finns människor som är mycket intresserade av historia, av skeppsvrak, som de besöker som ett undervattensmuseum. Men det är väldigt få människor på jorden som kan göra det.
I år hade vi många möjligheter att åka ut på havet och dyka, vilket inte är fallet varje år. De människor som gillar att dyka på dessa platser hade mycket bra förhållanden i år. Vi har lite mer än 20 olika platser som vi dyker på.
Vi har verkligen något att visa till sjöss. Men det är bara certifierade dykare som kan dyka där. Vattnet är kallt och sikten är dålig.
Det är inte så att någon bara kommer på idén och dyker i Östersjön. Det krävs erfarenhet och kvalifikationer. Vi har 20-30 sådana personer här”, säger Oktopus-chefen.
Fartyg störs av de dundrande vågorna
”De flesta av de sjunkna fartygen är antingen från andra världskriget eller ännu äldre. De fartyg som ligger på grunt vatten, till exempel på mindre än 20 meters djup, är mycket svårt skadade av väder och vind och av vågorna. De rostar naturligt, det gör de. Jag tror att människan är maktlös när det gäller att skydda dem mot detta.
Det är en naturlig process av åldrande och förfall som oundvikligen kommer att ta slut förr eller senare och lämna fartyget som en hög med metallskrot utan visuellt värde.
De som dök på dessa fartyg för tjugo år sedan och gör det idag ser en enorm förändring.
Fartyg som ligger djupare, där vattnet är stabilt, är bättre bevarade och har längre livslängd. De är mindre utsatta för väder och vind, vågor och strömmar”, säger Vainora.
Träningsbas på Plateliai-sjön
”Utbildningsbasen för Oktopus Diving Centre ligger i Plateliai. De flesta dykare lär sig att dyka här. Enligt institutionens chef, A. Vainora, var träningsförhållandena inte lätta eftersom vattnet i Plateli-sjön inte var klart i år. Men han tror att ju svårare träningsförhållandena är, desto bättre blir resultaten senare.
I år har ganska många människor lärt sig att dyka av Oktopus instruktörer. Cirka 100 olika certifikat har utfärdats den här säsongen.
De flesta lär sig dyka för att kunna åka på några resor till varma länder. Det fanns några personer som förbättrade sina kvalifikationer, blev bättre. Det fanns representanter för klubbar från maritima länder. I år var det en bra säsong även i Plateli.
Foto av ”Diving Academy” och den offentliga institutionen Oktopus Diving Centre.