I världen

När utbildningsorganisationer protesterar mot rankningar betonar föräldrar behovet av data

52views

En tvist om tillhandahållande av utbildningsdata har uppstått efter att det framkommit att tidningen ”Reitingai”, som rankar utbildningsinstitutioner, inte får all den information som den har begärt från ministeriet för utbildning, vetenskap och idrott.

Kęstutis Mikolajūnas, ordförande i LTF-rådet, säger till BNS att i årskurserna 1-8, särskilt under tonåren, är barnens känslomässiga trygghet det viktigaste, medan det i gymnasiet är resultaten på tentorna som räknas.

”Det är proven, det är beställningen av LAMA BPO enligt provbetygen som sätter press på hela utbildningssystemet. Därför är det mycket viktigt att veta vilka skolor som levererar vilka indikatorer”, säger Mikolajūnas.

Enligt honom avgör dessa resultat en elevs framtid, var han eller hon kommer att skriva in sig och om han eller hon kommer att få statlig finansiering, så indikatorerna för den första inskrivningen är särskilt viktiga.

”Det betyder att det barn som har lämnat skolan har valt det yrke som han eller hon anser vara mest lämpligt”, säger föräldrarepresentanten.

Enligt Mikolajūnas är skolornas urval, befrielse från vissa prov och liknande åtgärder för att förbättra resultaten inte ett problem för rankingen utan för förvaltningen av utbildningssystemet.

”Jag har hört talas om fall där utbildningsavdelningar i enskilda kommuner sätter upp mål för cheferna att flytta upp en eller flera positioner i rankingen”, säger han.

Ordföranden för Parents’ Forum påpekade att det i storstäderna ofta inte finns plats för barnen i de skolor som är knutna till deras bostadsområde. Föräldrarna måste då välja var deras barn ska gå i skola, ett beslut som kräver tydliga underlag.

”Ratings tar offentliga data och presenterar dem på ett attraktivt sätt som är bekvämt för föräldrar. Jag tycker att det är bra att Ratings, som press, skyddar allmänintresset och uppmuntrar skolor att sträcka på sig”, säger Mikolajūnas.

”Om det inte finns några offentliga data kommer det att finnas skvaller, forum och falska data kommer att bli viktigare. Jag tror inte att vi behöver gå den vägen”, tillade han.

Utbildningsorganisationer har den här veckan kontaktat presidenten, parlamentets utskott för utbildning och vetenskap, parlamentsledamöter och utbildningsdepartementet angående uppgifter om statliga studentexamina och studentinspektioner.

Enligt det brev som skickades ut ska resultaten av kunskapstesterna användas för utbildningsövervakning, skolförbättring eller vetenskapliga ändamål och inte för att jämföra och rangordna skolor i den allmänna utbildningen.

”Att utvärdera och jämföra skolor enbart på grundval av resultaten från nationella inspektioner bortser från kontextuella och sociala skillnader mellan elever och skolor.

Rankning ökar spänningarna mellan skolor och tvingar dem att anta ytterligare strategier för att bygga upp en bättre image (…) och uppmuntrar till ett de facto-urval av elever.

Detta påverkar tillgången till utbildning och genomförandet av inkluderande utbildning negativt och skapar förutsättningar för ökade klyftor mellan skolor”, står det i dokumentet.

I ett gemensamt brev betonar organisationerna att rankningen i vissa avseenden går stick i stäv med internationella och nationella utbildningsmål och inte är i linje med Europarådets utbildningsstrategi 2024-2030.

”Att jämföra skolor på ett sätt som främjar elitism, social och utbildningsmässig ojämlikhet är oförenligt med den nationella prioriteringen av den sociala dimensionen, Good Schools Concept och demotiverar starkt skolsamhällen att främja varje elevs personliga framsteg.

Det är viktigt att hitta sätt att bättre anpassa dessa prioriteringar till genomförandet av kvalitetsövervakning av skolresultat”, står det i brevet.

Samtidigt har journalistförbund i veckan uppmanat myndigheterna att vidta åtgärder för att göra all data tillgänglig för allmänheten.

Det allmänna ramaskriet över att utbildnings- och vetenskapsministeriet saknar uppgifter om statliga studentexamina och skolinspektioner utbröt i början av september, när chefredaktören för Reitingai, Gintaras Sarafinas, skrev på Facebook att ministeriet hade minskat tillhandahållandet av uppgifter med en faktor fyra till åtta, medan sådan information tidigare hade gjorts tillgänglig för alla.

Vid den tidpunkten sade MoEYS att den nationella skolmyndigheten har producerat och publicerat offentligt tillgängliga skolinformationskort sedan förra året.

De innehåller indikatorer för varje skola om ledarskap och förvaltning, utbildningsprocessen, elevstöd och utbildningsresultat. Samtliga finns tillgängliga i Education Management Information System under rubriken Minimum Indicators for School Education Monitoring.

Enligt ministeriet publiceras från och med detta läsår inte mycket specifika skoluppgifter, t.ex. antalet elever som har avlagt studentexamen och erhållit vissa betyg, och detaljerade rapporter fortsätter att lämnas direkt till varje skola om dess egna elever. Detta är den enda skillnaden från tidigare år, sade hon.

Som svar på protesterna har ministeriet dock inlett ett offentligt samråd, där den första omgången ägde rum denna vecka.

Leave a Response