För fjärde året i rad har festivalen som anordnas av miljöinitiativorganisationen ”Mes darom” använts för att säkra kustdynerna med flip-flops och för att plocka upp skräp längs stranden.
”Det är något overkligt att se människor som brinner för hållbarhet samlas på ett och samma ställe”, säger Edvardas Baltuška, kommunikationschef på Mes darom.
Att människor som brinner för hållbarhet samlas på ett och samma ställe är något overkligt.
Dubbelt så många volontärer
E. Baltuška säger att årets evenemang är en förbättring jämfört med förra årets evenemang. Antalet frivilliga som deltar i städningen har fördubblats.
”Vi gjorde allt vi ville göra. Vi har lagt ner mycket mer grenar än förra året. Det är roligt att se det arbete vi gjorde förra året.
En del av grenarna syns fortfarande ovanför sanden, men en del är redan täckta av sand. Det betyder att sanddynerna växer och att grenarna fungerar som gödningsmedel.
När grenarna ligger i sanden kan växter växa. Grenarna täcks av gräs och sanddynerna flyttar sig inte. Det är ett långt jobb. Vi kan inte göra det ensamma, så det krävs ett team.
Det är därför vi försöker anordna sådana här festivaler, för att bjuda in folk. Vi är mycket glada över att fler och fler kommer varje år. Vi hoppas att vi kan göra ännu mer nästa år”, säger E. Baltuška till Vakarų ekspres.
Många fler människor engagerade sig i olika aktiviteter. Under två dagar bjöd festivalen på konserter, utomhusbio, spel, underhållning och presenter, och omkring 4-5000 personer deltog i spektaklen, varav det största antalet var på Biplans konsert.
Sustainable Future Creators’ Lab, som anordnades i samarbete med Litauens sjöfartsmuseum, samlade 10 organisationer för att tala om de hållbarhetslösningar som de tillämpar i sitt dagliga arbete.
I år fanns det tre vinnare i olika kategorier – Toksika, Klaipėdos vanduo och Nature Research Centre.
Valė Danę
På söndagen flyttade festivalen till Klaipėda, där Baidarom-aktionen ägde rum. Deltagarna paddlade kajak 10 kilometer nedför floden Donau och samlade skräp. De välkomnades av miljöminister Simonas Gentvilas.
”När vi talar om Östersjön måste vi komma ihåg att kvaliteten på våra floder också har en mycket direkt inverkan på dess tillstånd.
Det skräp som hamnar i floderna hamnar i Östersjön, så vi måste ta hand om alla våra vattendrag”, sade Baltuška.
Enligt honom innehöll floden Donau inte så mycket skräp som förväntat. ”Vi är glada. Ju mindre skräp, desto gladare är vi och desto mindre arbete blir det för oss.
Vi ser att det litauiska samhället blir mer medvetet och skräpar ner mindre”, säger kommunikationschefen på Mes darom.
