Psykologer varnar: dessa symtom tyder på barns ångest inför att gå tillbaka till skolan

Psykologer pekar ut tecken på att barns känslomässiga tillstånd har förvärrats och delar med sig av tips för att hjälpa dem att hantera spänningar, stress och ångest.

Vad oroar elever som återvänder till skolan?

Psykologer konstaterar att oro, stress och spänning är särskilt akut för barn som har haft kommunikations- eller inlärningssvårigheter under det senaste året, när den 1 september närmar sig.

Om ett barn t.ex. inte har några vänner eller har blivit mobbat kanske han eller hon inte ens vill gå till skolan direkt.

Eller om ett ämne inte går bra, förvärras oron av rädslan för hur vuxna – föräldrar, lärare – kommer att reagera.

De psykologiska utmaningarna kan vara ännu större för studenter som står inför stora förändringar.

Till exempel går förstaklassare in i en helt ny fas i sina liv – förändringar i plats, inlärningsmiljö, vänner osv.

Femteklassarna har sina egna utmaningar – i stället för en lärare blir det fler lärare, en annan lärare och en annan inlärningsstruktur.

Tonåringarna börjar inte bara oroa sig för sina egna studier, utan också för hur de kommer att tas emot av andra. Många tonåringar betonar också att den förändrade arbetsbelastningen i skolan också är stressande.

Detta kan särskilt drabba mer känsliga barn eller de som är långsammare att ta till sig information, som kräver mycket av sig själva eller som också är under stor press från vuxna.

Vilka symtom ska man hålla utkik efter?

Ett barns ångest och stress märks inte bara på beteendet utan kan även yttra sig i fysiska besvär.

Barn i grundskolan får till exempel ont i magen på morgonen.

De klagar över att de mår dåligt, har svårt att ta sig upp och ner, gnäller mer på morgnarna och klagar över att de inte fått tillräckligt med sömn.

För mer känsliga barn kan det börja en vecka före skolstarten, eftersom de redan börjar oroa sig.

Dessa tecken kan vara svåra för föräldrarna att känna igen, eftersom de tror att barnet helt enkelt har ätit något fel eller blivit matförgiftat.

Men det är viktigt att vara uppmärksam på sådana åkommor, särskilt om de inte fanns tidigare. De kan tyda på att barnet är extremt stressat inför ett nytt kommande skede.

För äldre barn kan höga nivåer av spänning och ångest leda till huvudvärk eller yrsel, humörsvängningar och sömnproblem.

De har t.ex. svårt att somna på kvällarna och vaknar ofta på nätterna.

Om detta pågår i tre till fyra veckor kan man enligt psykologer se att barnet kanske redan behöver hjälp.

Beteendet i skolan kan också avslöja psykologiska utmaningar: barnet har svårt att koncentrera sig, koncentrationen sviktar och det blir extremt, antingen mycket aktivt eller tvärtom tillbakadraget och tillbakadraget.

Vad ska man göra före den 1 september?

Enligt psykologer påverkas barns känslomässiga tillstånd i hög grad av deras arbete.

Om barnets självständighet och initiativförmåga uppmuntras redan från 4 års ålder och kritik undviks, kommer barnet inte att bli lika stressat av den nya miljön när det växer upp och inte vara rädd för att fråga om sådant som det inte vet eller för att prata med andra barn.

Men även om barnets självförtroende inte har fått tillräckligt med uppmärksamhet kan ytterligare föräldrabeteende förbättra situationen.

Enligt psykologer behöver man bara prata med barn på ett enkelt sätt.

Om ett barn frågar om skolan bör du ge ett mycket mänskligt och tydligt svar – till exempel att det är en plats där barn samlas för att lära sig.

Det är okej om du inte kan något nu – du kommer att lära dig lite i taget, och jag kommer alltid att hjälpa dig.

En normal rutin i hemmet kan också hjälpa barn att hantera förändringar.

Psykologer rekommenderar att särskilt yngre barn – första- och andraklassare – bör introduceras till den nya rutinen tidigare, så att de inte blir överväldigade av alla förändringar på en gång.

Till exempel, en vecka före skolan, få upp dem tidigare.

Föräldrarna har också en roll att spela när det gäller att hjälpa barnet att känna sig tryggt – de kan gå med barnet på väg till skolan, förklara vem som följer barnet till skolan och hur, och vem som hämtar barnet efter skolan.

Om barnet byter skola eller har många frågor är det möjligt att följa med barnet till skolan för att se hur den fungerar.

Klarhet kommer att minska stress för barnet.

Slutligen betonar psykologer att det viktigaste är att lyssna på barnet självt, eftersom alla är unika.

Barn vet hur man ställer frågor, och det är viktigt att föräldrarna svarar ärligt på dem och diskuterar svaren tillsammans.

Föräldrar behöver finnas där för att ge råd, men de behöver inte göra allt för barnet – det viktigaste är att uppmuntra dem.

Man kan inte förutse alla problemsituationer, så man måste se till att barnet vet vart det ska vända sig för att hitta hjälp på egen hand.

Du kan t.ex. säga att det alltid finns en städare i skolan som kan hjälpa dig att hitta till kontoret.

Det är viktigt att inte kväva ditt barns initiativförmåga, men också att vara delaktig i hans eller hennes liv – om du stöttar ditt barn kommer han eller hon att känna sig mer självsäker och mindre orolig eller stressad.