ESO föreslår att avståndet till kraftledningar ska öka med en faktor tre till fyra – upp till 6,5 till 10 meter
För närvarande är bredden på de korridorer som ska röjas från träd i Litauen 3 meter.
”Förslaget är att bredda den korridor som är under ledningarna från 6,5 meter till 10 meter”, sade Renaldas Radvila, chef för ESO, till journalister på tisdagen efter ett möte med premiärminister Ingrida Šimonyte.
”Hur detta kommer att återspeglas i lagstiftningen är en fråga för nästa möte”, tillade han.
I. Šimonytė höll på tisdagseftermiddagen ett hemligt möte med företrädare för landets institutioner och företag med ansvar för energi.
Enligt Radvila fick premiärministern också fler förslag på vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att minska effekterna av liknande eller större stormar på elförsörjningen.
”Åtgärderna kan delas in i en ökning av antalet klareringar, som vi har lägst av i de tre baltiska länderna, och den administrativa och byråkratiska bördan – antalet tillstånd, medgivanden och andra dokument som idag krävs för att klarera dessa ledningar”, säger Radvila.
”Det måste finnas en sund kompromiss mellan naturen, det förstår alla, och en tillförlitlig elförsörjning”, tillade ESO:s VD.
R. Enligt Radvila berodde alla strömavbrott den här gången på naturens verkningar och inte på infrastrukturrelaterade problem.
”Utrustningen stördes inte under den här stormen. Det betyder att stöden inte gick sönder av vinden och att kablarna inte gick av. (…) Om vi på mekanisk väg kunde minska naturens påverkan på infrastrukturen skulle vi ha en tillförlitlig elförsörjning”, säger Radvila.
ESO:s VD hävdade att det inte är möjligt att investera mer och snabbare i att uppgradera infrastrukturen.
”Vi kan inte bara lägga alla pengar på att bygga om elnätet och strunta i förnybara resurser och produktion av ny och ren energi. (…) Vi kan inte vägra att ansluta nya konsumenter – företagskunder, boende, vi kan inte vägra att ansluta elbilar. Fördelningen av investeringar är balanserad”, sade Radvila.
Renatas Pocius, ordförande för SERC (State Energy Regulatory Council), anser att fördelningen av fullmakter måste vara effektiv. Enligt honom har vissa skogar redan underjordiska kabellinjer, så det skulle inte vara meningsfullt att fördela tillstånd där.
”Om ESO förutser inom en snar framtid, under de kommande åren kabel ett visst antal ledningar – att lägga kablar i skogen istället för luftledningar – vår uppfattning är att vi måste diskutera om det är lämpligt att distribuera transmissionsledningar där. Vi bör tala om att dessa ledningar bör förlängas när investeringarna förväntas om fem eller sju år”, sade Pocius till reportrar.
”Röjningarna bör fördelas där det finns luftledningar i skogarna. I en del av skogarna finns det redan kabellinjer idag och vi ser ingen mening med att sprida dessa röjningar (där – BNS), varken säkerhetsmässigt eller ekonomiskt, eftersom det medför extra kostnader”, tillade VERT:s ordförande.
Tidigare på tisdagen sade ESO att fördelningen av röjningar skulle röja cirka 0,02 miljoner kubikmeter trä årligen – cirka 0,28% av den årliga volymen av trä som avverkas i Litauen.
Alla hyggen i landet skulle utökas inom fyra år.
Enligt ESO är frigångarna i 6-20 kV-nätet i Lettland 6,5 meter breda, i Estland är de 10 meter breda i 10 kV-nätet och i Litauen är de 3 meter breda.
Omkring 300.000 elkonsumenter i landet drabbades av strömavbrott på grund av kraftiga regn och starka vindar som varade i flera dagar i början av förra veckan. De starka vindarna knäckte många träd och deras grenar och rev ner många luftledningar.
