Alla artiklar

Solen i staden är sadistisk. Solen på havet är skräck. Roman, var hör du hemma?

51views

Strand vid Svarta havet, Foto: HotNews.ro / Victor Cozmei

Trångt till havet! Solbränna! Det är kören för 2024. Hopträngda som bufflar i bilar, på tåg, på bussar, med luftkonditioneringen upp i näsan, flyr vi staden mot havet. Det är som ett skräckscenario. Vad väntar oss vid havet? Den svarta solen, den giftiga solen, solen som dödar. Solen är svart, oavsett om vi tror på den globala uppvärmningen eller inte. Solen jagar oss! Klimat och bestraffning, min mor!

Fly till havet – skräck

Vi har alla vant oss vid att se fram emot sommarsemestern och drömma om att koppla av på stranden, men år 2024 verkar denna flykt vara en del av ett skräckscenario. Trånga vägar och transporter är bara början på en paradoxal upplevelse där solen, sommarens symbol, blir ett hot. Solen kläcker oss i skalen på våra bilar. Vi svettas, vi klagar över hur illa det är på vägarna. Men vad gör vi i våra bilar? Vad är vår destination?

Vägen till Svarta havet: En flykt i köer och väntan. Till sjöss: Möte med den svarta solen

När vi kommer fram till vår destination väntar en annan dyster verklighet: solen är inte längre en allierad. Den svarta solen, giftig och dödlig, förföljer oss. Var är den? Där är den, kompis, där uppe. Ovanför våra huvuden. De som vågar sig till stranden upptäcker att avkoppling i solen är en avlägsen dröm, där solen blir en kraft som täpper till havsvattnet och förvärrar termiskt obehag.

Illusionen av svalka och värmebrända hjärnor

Många av oss tror att havets svalka ”lyfter” oss ur vårt obehag och ger oss den avkoppling vi längtar efter. Men vid 35-38 grader Celsius finns det ingen riktig svalka. Våra hjärnor kokar. De bränns av illusionen att havet kommer att rädda oss från sommarvärmen. De bränns av solen. Solen bränner vår hud och våra hjärnor. Inga hattar, inga krämer, inga solglasögon skyddar oss från den svarta, fasansfulla solen.

Det är dags att inse att år 2024 kan semester vid havet vara lika otillräckligt som att stanna i staden

Den mördande solen jagar oss överallt och att fly till havet börjar bli en farlig illusion. Så var hör vi hemma? I staden, bredvid luftkonditioneringen? På havet, under en svart sol? Den svarta solen följer oss överallt. Ingen flykt, ingen lösning. Hur länge kan vi stå emot solen? Hur länge kan vi stå ut med luftkonditioneringen? Hur mycket tål det elektriska systemet? Hur länge tål vår hud att bli bränd? Hur länge tål våra hjärnor solen? Tänk efter! Du är smart! Du räddar dig fortfarande med snaps och öl, hoppas jag! Vattenmelon är förgiftad! Jag fick blå fläckar på halsen i går kväll.

Leave a Response