Regeringen vill verka för en minskning av antalet fängelsestraff och utöka möjligheten att utdöma alternativa straff, i likhet med de utvecklade EU-länderna. Man vill också stärka resocialiseringsaspekterna och prioritera alternativa påföljder för förstagångsförbrytare för icke-allvarliga brott. Detta framgår av det material om fastställande av strategiska prioriteringar utifrån de mål och syften som anges i regeringens programförklaring 2023-2027, som godkändes i förra veckan.
Regeringens långsiktiga prioritering för statens straffrättspolitik är att definiera tydliga och mätbara mål för reparativ rättvisa, med särskild tonvikt på skyddstillsyn och medling.
Bland prioriteringarna på medellång sikt ingår att skapa en säker och human miljö i häkten och anstalter. Man betonar återsocialisering och efterföljande integrering av dömda i det civila livet.
Regeringen vill också driva igenom lagstiftning som syftar till att modernisera och humanisera straffrättsliga institutioner, med fokus på att införa element av reparativ rättvisa och harmonisera med europeiska straffrättsliga standarder. Regeringen anger detta som sin kortsiktiga prioritet.
Han vill t.ex. stärka de processuella rättigheterna för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden. ”Regeringen kommer att säkerställa ett konsekvent införlivande i den slovakiska straffprocesslagen av EU-rättsakter som utfärdats i syfte att stärka de processuella rättigheterna för misstänkta och tilltalade i straffrättsliga förfaranden.” förklarar.
För att kunna avkriminalisera kommer regeringen att uppvärdera de kvantitativa tröskelvärdena för skada för att ta hänsyn till inflationen jämfört med 2005, då de nuvarande tröskelvärdena infördes.
Regeringen planerar att anpassa den nuvarande straffrättsliga lagstiftningen till de krav som följer av författningsdomstolens och Europadomstolens rättspraxis på ett sätt som undanröjer snedvridningar som skapar utrymme för kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter.
