Men många av mina kolleger förstår inte ens vad de talar om, eller om de gör det, tycker de att det inte är någonting. Det som slår en del av dem mest är att när man utarbetar projekt bör man inte bara titta på hur de skulle gynna Litauen, utan också på hur de skulle minska hungern i Afrika.
Mystiskt projekt
Enligt parlamentarikerna Guoda BUROKIENĖ och Simon GENTVILLEFN:s agenda omfattar tre lika viktiga politikområden: miljöskydd, ekonomisk utveckling och social välfärd.
”Kampen mot olika former av fattigdom, klimatförändringar, hälsosamma livsstilar och omfattande utbildning återspeglas i resultaten. FN:s ekonomiska kommission för Europa har meddelat att endast 21 av de 115 målen för hållbar utveckling (SDG) har uppnåtts till 2023, dvs. 18% av de mätbara indikatorerna. För att mäta hur indikatorerna och målen uppnås måste Republiken Litauens Seimas bidra.
Denna ändring av stadgan syftar till att bedöma lagförslagen genom prismat av genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, för att säkerställa genomförandet av dessa mål i Litauen”, står det i utkastet.
Advokaterna är rasande
Det är sant att utkastet har blivit fullständigt ”irriterat” av Seimas juridiska avdelning.
”Vid bedömningen av utkastet till förslag bör det först noteras att innehållet i uttrycket ”FN:s mål för hållbar utveckling” inte är allmänt känt och självklart, och därför skulle dess användning i en rättsakt, utan en definition eller en exakt hänvisning till en källa som skulle avslöja detta innehåll, vara oförenlig med kraven på tydlighet och precision i den rättsliga regleringen.
Som framgår av motiveringen till utkastet hänvisas det i utkastet till FN-dokumentet ”Changing our world. Agenda 2030 för hållbar utveckling”. Det bör noteras att detta dokument antogs som en resolution av FN:s generalförsamling, vilket inte har samma rättsliga kraft som ett internationellt fördrag som ratificerats av Seimas i Litauens rättssystem”, – jurister.
Seimas utskott för lag och ordning beslutade att avvisa utkastet som svar på de kommentarer som gjorts av Seimas juridiska avdelning.
Exempel – Österrike
”Nu är jag rädd för att ljuga om huruvida målen för hållbar utveckling antogs av FN 2015 eller 2016. Och vi måste alla arbeta för att uppnå dem. Målen inkluderar demografi, utbildning och allt annat. Poängen är att genomförandet av dessa mål lämnas till nationella regeringar. Och de är bara den verkställande makten, parlamenten är utelämnade. Det är därför som endast 20 procent av dessa mål har uppnåtts. Det är därför som vi måste se till att så många som möjligt uppnås.
Det finns många saker som inte ens kan mätas. Vårt mål var att parlamentet skulle se att varje lag som antas, och vi antar många sådana, bidrar till att målen uppnås. FN har lyft fram Österrike som ett exempel eftersom landet har uppfyllt över 60 procent av målen. Österrike har uppnått detta genom att besluta att alla lagförslag skall ange hur de kommer att bidra till att uppnå målen. Jag misstänker att det i Litauen till och med finns ledamöter i Seimas som inte vet vilka mål som ska uppnås”, sade Burokienė till Vakaro žinios.
Du bör läsa på
Seimas juridiska avdelning har förklarat det exakt så här: att många människor inte ens kommer att förstå vilket FN-dokument som hänvisas till. Vore det inte enklare att i motiveringarna till de projekt som läggs fram förklara att projektet inte kommer att bidra till de mystiska målen för hållbar utveckling, utan specifikt hur det kommer att bidra till att kontrollera utvandringen, öka födelsetalen etc.?
”Vi föreslog det här för ungefär fyra år sedan, tror jag, men det gick inte igenom. Den som skriver utkastet vill inte komplicera saker och ting. Och de globala målen för hållbar utveckling omfattar många olika saker: en artikel handlar om hur de kommer att påverka demografin, en annan om hur de kommer att påverka utbildningen, en annan om hur de kommer att påverka den gröna given och så vidare. Självklart skulle parlamentsledamöterna behöva läsa dessa mål, men det finns bara 17 av dem, så det skulle inte ta mycket tid. Nuförtiden tvivlar jag naturligtvis inte på att många kolleger har hört talas om FN:s mål, även om varje ledamot av Seimas med självaktning borde veta vad världens ledare har kommit överens om”, avslutade Burokienė.
Inte ens E.Zingeris inser
Till och med en konservativ från Seimas som reser jorden runt på vår bekostnad Emanuel Zinger inte riktigt förstod vad FN:s mål för hållbar utveckling är, vilket bör vara fokus för det nya lagförslaget.
”Ja, från min paus efter din fråga förstår du nog att jag inte riktigt vet vad det här handlar om. Även om Burokiene är en bra person”, sa Zinger kort.
Ingen logik
Ledamot av Seimas utskott för lag och ordning Julius SABATAUSKAS anser att förslagen från G. Burokienė och S. Gentvilas är överflödiga.
”Om de som utarbetar projekten i god tro skriver i motiveringen vad som nu krävs, skulle det inte finnas något behov av ytterligare krav. För nu är det också obligatoriskt att ange vilka positiva och negativa konsekvenser som förutses för de viktigaste sakerna.
Det är dock ingen som uppmärksammar detta – man säger helt enkelt att projektet inte kommer att ha några negativa konsekvenser för affärsutveckling, korruption etc. Ingen tittar på statistik, på erfarenheter av annan expertis. Naturligtvis säger ingen att deras projekt kan ha negativa konsekvenser för miljön, ekonomin etc. Därför skulle antagandet av de nya reglerna inte förändra någonting”, konstaterade Sabatauskas.
Det är inte afrikanerna som svälter
Vice ordförande i utskottet för lag och ordning Agnė ŠIRINSKIENĖ skämtade om att hans kollegor överdrev.
”Enligt detta förslag ska varje projekt utvärderas utifrån hur det kommer att bidra till kampen mot världssvälten, som är ett av FN:s 17 mål. Vi har redan många kriterier, och ju fler de blir, desto fler projektledare skriver helt enkelt att projektet inte kommer att ha några negativa konsekvenser.
Det skulle verka löjligt att nu analysera hur en lagstiftning som antas i Litauen kommer att påverka den svältande afrikanska befolkningen. Det är ungefär som att fundera på hur avskaffandet av momssänkningen på hotell kommer att påverka hungersnöden i Somalia.
Jag förstår att min kollega Burokienė reser mycket på affärsresor och kommer tillbaka med olika idéer, men alla är inte lämpliga för oss”, betonade Širinskienė, som menade att det inte bara är hungern i Afrika som är viktig, eftersom det finns människor som lever under fattigdomsgränsen även i vårt land.
Den mest intressanta var från en liberal Eugene GENTVILLE, vars son S.Gentvilas tillsammans med G.Burokiene lämnade in det ovannämnda projektet, kommentarer. Det är sant att Gentvilas förmodligen inte visste att hans son var medförfattare till projektet.
”Nuförtiden är det ett mode att visa uppmärksamhet på ett visst ämne och utan att erbjuda något är det möjligt att visa något ”användbart”. Det är nu på modet att ange hur mycket ett projekt gynnar mänskliga rättigheter eller den gröna given. Om det förslag som ni nämnde också antas kommer de förklarande anmärkningarna att bli klumpiga och obegripliga. Lagstiftningens kvalitet är inte beroende av motiveringen. Om jag skryter om hur duktig jag är blir jag inte bättre av det. Det är samma sak med lagförslag.
Vad hjälper det om motiveringen är uppblåst? Det förändrar inte kvaliteten på utkastet. Jag förstår att många människor vill återspegla modets rop. Men jag vill legalisera pipan. Därför måste jag skriva om hur detta kommer att uppfylla de mänskliga rättigheterna, den gröna given. Så vad händer om jag skriver om hur det kommer att passa in med hållbar utveckling? Målet är trots allt detsamma – att legalisera heroin… – Gentvilas undrade.
