Statligt skogsföretag – aktiebolag. Är det bara statusen som kommer att förändras, eller kommer det att vara sättet att bruka skogarna?
Enligt Valdas Kaubrė, generaldirektör för State Forest Enterprise, är detta en del av en konsekvent process för omstrukturering av statligt ägda företag.
I och med förändringen av den juridiska statusen kommer skogarna att förbli statlig egendom. Men oron hos både skogsbrukare och allmänhet är inte obefogad – hur ser framtiden ut för Litauens skogar och skogsbrukare efter ännu en reform?
Kommer det bara att vara statusen som kommer att förändras, eller kommer det att vara sättet som skogarna brukas på?
En bortglömd men tidigare oavslutad reform
För sju år sedan blåste den snabbt framtagna ”skogsreformen” igenom som en virvelvind.
Men i stället för att minska antalet skogsarbetare orsakade den en tsunami av missnöje bland allmänheten, och rörelser och olika offentliga organisationer för att skydda skogarna bildades.
På den tiden fick många av landets skogsarbetare en reprimand i stället för att bli avtackade, många fick lämna sina jobb och allmänheten fick ingen förklaring till varför en sådan reform plötsligt var nödvändig och hur framtiden för Litauens statliga skogar skulle se ut.
Och förresten, så är den nuvarande förändringen av den rättsliga statusen, varför den är nödvändig och användbar.
Under en längre tid har allmänheten varit upprörd över den nyligen presenterade reformen av skogsförvaltning och skogsanvändning. Många misstankar har väckts om vad som ligger bakom dess genomförande. Så småningom föll reformen i glömska och känslorna svalnade.
Förra året blev människor som inte bryr sig om skogarnas framtid återigen upprörda av miljöministeriets plan för den årliga avverkningsnivån i de viktigaste statliga skogarna, som förutser en ytterligare ökning av avverkningsnivån under de kommande fem åren, eftersom den årliga tillväxten av timmer enligt ministeriet överstiger den mängd som ska avverkas.
Mot bakgrund av det stora motståndet gav dock miljöministeriet efter en lång debatt med sig och höjde inte den tillåtna avverkningsnivån för de kommande fem åren.
Efterfrågan på timmer växer snabbare än skogen
Miljöministeriet driver självt på den ökade efterfrågan på trä genom att bland annat föreskriva att fler träkonstruktioner ska användas vid nybyggnation i stället för betong och metall.
Uppvärmningen av städerna kräver allt mer lokala biobränslen, som inte kommer från Vitryssland och Ryssland. Trä behövs också för att bygga och värma upp många enskilda hus.
Alla industrier som använder trä på ett eller annat sätt kräver också mer och mer råvara. Även utländska industrier behöver det.
Det är ingen hemlighet att många skogsländer föredrar att spara sina skogar och importera det som fattas från länder som erbjuder sig att exportera produkten.
Hur ser framtiden ut för VMU, ett av Litauens största och mest lönsamma företag?
Det är svårt att säga vad och hur VMU kan komma att förändras efter att ha blivit ett publikt aktiebolag, eftersom ingen vision har presenterats för allmänheten, förutom ett allmänt tillkännagivande.
Några ledtrådar kan dock hittas i den litauiska lagstiftningen om de grundläggande riktlinjerna för de olika bolagsformerna.
Artikel 2 i lagen om statliga och kommunala företag anger att ”3. Syftet med ett statligt ägt företag och ett kommunalt företag är att tillhandahålla offentliga tjänster, att producera produkter och att utföra andra aktiviteter för att tillgodose det allmänna intresset.”
Enligt denna bestämmelse från lagstiftaren är det således uppenbart att det första målet för statligt ägda företag inte är att göra vinst, utan att tillgodose allmänintresset.
Den enda frågan är i vilken utsträckning dessa allmänna intressen tillgodoses nu. Kanske är det just på grund av att allmänintresset tillgodoses så dåligt som det statliga skogsföretagets status behöver ändras?
I artikel 15 i lagen om aktiebolag anges tydligt att en aktieägare har rätt till en andel av bolagets vinst, en andel av bolagets tillgångar osv.
I princip bildas aktiebolag enbart i syfte att tillgodose aktieägarens ekonomiska intressen. Det kan inte finnas något allmänintresse, ingen offentlig tjänst.
Det är också viktigt att ett bolags aktier, i enlighet med aktiebolagslagen, kan handlas,
dvs. att beslut kan fattas om att sälja en del av aktierna till privata investerare, uppenbarligen i syfte att förbättra ledningens effektivitet.
Detta har redan hänt med ett energibolag, där en fjärdedel av aktierna har överförts till privata enheter. Det är här som ett litet mysterium kommer in i bilden – i själva verket innebär ändringen av företagets status inte någon privatisering av offentliga skogar.
Genom överföringen av aktier till privata enheter förvärvas dock vissa rättigheter till de tillgångar som förvaltas av det statliga skogsföretaget. Vi kan därför dra våra egna slutsatser.
Det fungerar bra, kommer det att bli bättre?
För närvarande arbetar cirka 2.650 anställda i VMU-enheterna. Det statliga skogsföretagets nettovinst uppgick enligt oreviderade uppgifter till 66,2 miljoner euro förra året jämfört med 2022, en minskning med 38,7%, medan intäkterna uppgick till 288,6 miljoner euro, en minskning med 10%. Trots detta var VMU:s nettovinst förra året 61 % högre än det planerade resultatet på 41,1 miljoner euro.
Resultatet påverkades främst av att virkespriserna sjönk på de internationella och inhemska marknaderna.
VMU betalade 93,5 miljoner euro i utdelning till statsbudgeten förra året för 2022 och är en av de ledande när det gäller skatter som betalas till budgeten.
Enligt Skogsstyrelsen görs investeringar i förvärv av nya maskiner, inklusive små och hybrida avverkningsmaskiner, vägunderhåll och utveckling, inköp av tillfälliga vägplattor, väghyvlar och annan vägunderhållsutrustning, modernisering av plantskolor, ytterligare finansiering av rekreationsanläggningar, brandskydd och många andra områden.
Detta är en sida av timmeraffären, den ekonomiska sidan, som bygger på siffror, resultat och prestationer.
Vad vi alla ogillar med skogen
”Jag har aldrig sett en skog som är så nedgången”, säger mer än en person och skakar på huvudet när han ser en avverkad skog.
Hur man än vill beräkna inkomsterna från timmer finns det en annan sida av denna verksamhet – den moraliska sidan – som inte kan mätas i vinst. De statliga skogarna tillhör alla litauiska medborgare.
Trots alla ekonomiska framgångar blir samhället därför allt mindre tolerant mot urskillningslös avskogning och det sätt på vilket den genomförs.
De stora områden som kalavverkas, den undervegetation som i det oändliga trampas sönder av avverknings- och utvinningsmaskiner, de ”kanaler” som utvinningsmaskinernas hjul skär, de gropiga vägarna i byarna – detta är bara några av de klagomål som ständigt hörs från alla håll.
Skogarna är till största delen kalhuggna och ser ut som något ur en apokalyptisk skräckfilm. Det är just sådana hjärtskärande bilder, när älskade skogshörn börjar likna frontlinjen i ett krig, som gör allmänheten mest nervös.
Det är bekvämare för skogsarbetarna att arbeta året runt, sommar som vinter, med att röja en hel glänta än att bry sig om enstaka röjningar.
Enligt skogsmännen är det inte tillräckligt för att förbättra kvaliteten på avverkningsplatserna, även om kalavverkningsarealen har ökat något under det senaste decenniet.
Det är inte längre möjligt att anställa personer för att arbeta med motorsågar, eftersom det inte finns några sådana arbetare.
Å andra sidan, om de som utför detta hårda arbete erbjöds en anständig lön och goda arbetsvillkor, skulle det säkert finnas människor som var villiga att göra det. Eftersom det nu är populärt att ”optimera” både aktivitet och inkomst, är det inte särskilt lönsamt att anställa manuell arbetskraft.
Det återstår att se om det kommer att ske någon större förändring av kulturen inom skogsavverkning och timmerutvinning i framtiden. VMU har nu åtminstone till att börja med skaffat sig flera små och hybrida avverkningsutrustningar.
Låter bra, men på nationell nivå är detta mycket litet och andelen avverkningar som utförs med dessa maskiner kommer fortfarande att vara ganska liten.
Pedagogisk skogsavverkning – grunden för framtidens skog
Litauens skogstäckning uppgår för närvarande till 33,8% av landets totala yta. Skogarna täcker 2064,6 tusen hektar mark. Skogarnas medelålder är 54 år, och barrträd står för majoriteten av bestånden – 56%.
Innan en skog kan avverkas måste den först planteras och skötas. Det finns också en hel del saker som, om de inte tas bort, gör att det är osannolikt att framtida generationer kommer att kunna njuta av de skogar vi har idag.
Unga bestånd av en viss ålder gallras med samma skrymmande avverkningsutrustning som används för mogna skogar, på grund av att antalet händer har minskat. I teorin är sådant arbete tydligt reglerat, men i praktiken ser det ofta helt annorlunda ut.
Ofta bryter man mot kraven, avverkningsavfallet förs inte till dalgångarna och tiotals eller hundratals hektar gallring med olämpliga skrymmande maskiner huggs ner i raviner.
På grund av den potentiella spridningen av skadedjur måste avverkningsavfall från barrträd staplas i vältor, vilket inte alltid är fallet. När avverkningen sker i all hast lämnas ibland det flytande träet att ruttna på avverkningsplatsen osv.
De flesta av de skador som uppstår kommer att visa sig först med tiden, framför allt i form av minskad virkesvolym i framtiden.
De utbredda gångarna i unga skottskogsträd är skadliga för barrträd: de torkar ut på grund av rotbrott i luckorna. Detta gör de försvagade träden mer mottagliga för sjukdomar, barkröta och liknande problem.
Breda svackdiken bidrar till mer vindkast. Och detta är bara några av de sätt på vilka framtidens skog inte sköts på rätt sätt. Huruvida detta kommer att förändras när VMU blir ett aktiebolag är ännu inte klart.
Enligt en erfaren skogsbrukare, hur ska man bedöma den moraliska skada på samhället som orsakas av den visuella förstörelsen av bestånd? Och varför behövs tidigare generationers skogsarbetares arbete under flera decennier, och de stora summor som lagts ned på återplantering av bestånd, om beståndet förstörs på några dagar?
Naturligtvis finns det också goda exempel, och allmänheten blir alltmer engagerad i att plantera och städa upp skogar. När det behövs, skogsskyddskampanjer. Framtiden kommer också att visa om den växande allmänhetens röst kommer att fortsätta att vara ett av de viktigaste sätten att skydda skogarna.
Förklaring av V. Kaubrė, generaldirektör för det statliga skogsföretaget State Forest Enterprise, till ”West Lithuania”:
– Ändringen av det statliga skogsföretagets rättsliga status är en del av en konsekvent process för omstrukturering av statligt ägda företag. År 2018, när Litauen anslöt sig till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, presenterades slutsatser om förbättrad styrning av statsägda företag. Dessa rekommendationer inkluderade avskaffandet av SOE-status. I Litauen har ändringen av den rättsliga ställningen, i linje med rekommendationerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, genomförts av följande: 2019 – Kelių priežiūra, 2022 – Direktoratet för inre vattenvägar, Litauens motorvägsdirektorat, Luftfarten, Klaipėda statliga hamnmyndighet, och 2023 – Litauens flygplatser. Ändringen av den rättsliga statusen för det statliga skogsföretaget planeras till den 31 december 2024. Omvandlingen av statsägda företag som är verksamma i Litauen till aktiebolag syftar till att säkerställa större effektivitet i förvaltningen av statliga tillgångar. Aktiebolag kommer att kunna attrahera kompetenta yrkesverksamma och chefer, säkerställa genomförandet av styrningsprinciper, effektivt hantera intressekonflikter och säkerställa flexibilitet och snabbhet i beslutsfattandet. Förändringen av den juridiska statusen skulle leda till att 100% av aktierna förblir i statens ägo och att bolaget skulle förvalta skogarna i förtroende, snarare än under ägande, som det gör nu.
