För att artificiell intelligens inte ska skrämma oss: vad kan vi lära oss av erfarenheterna från förbränningsmotorer?
Det finns en växande föreställning om att AI-system är övermänskliga robotar och cyborger som är starkare än vi och därför kommer att ta över.
Men enligt Thomas Schneider, expert på digitala frågor och artificiell intelligens, måste artificiell intelligens först och främst ses som en disruptiv teknik som i grunden påverkar vår ekonomi och vårt samhälle, precis som uppfinningen av motorn gjorde under den industriella revolutionen.
Ordföranden för Europarådets kommitté för artificiell intelligens är den person som medlade i förhandlingarna mellan staterna om skapandet av konventionen om artificiella akter som ett instrument för regleringsmekanismen för den artificiella akten.
Undertecknandet av konventionen om ramkonventionen om artificiell intelligens, mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen förväntas också äga rum redan den 5 september i Vilnius.
Detta viktiga internationella dokument uppmärksammades av Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić vid det internationella EuroDIG-evenemanget i Vilnius i juni, där hon betonade Schneiders stora personliga bidrag till de framgångsrika förhandlingarna.
Människor är en förutsättning
När det gäller AI-system påpekar Schneider att de visserligen är motorerna i den digitala världen, men att det är människorna bakom dem som designar, utvecklar och möjliggör dem.
”Vi får alltså inte bli paralyserade av rädsla för icke-mänskliga AI-system. I stället bör vi se nyktert på situationen, respektera de mänskliga rättigheterna och den mänskliga naturen och bygga vidare på världssamfundets värderingar för att tillsammans skapa de regler som gör att vi kan utnyttja AI:s kraft till mänsklighetens fördel.
Precis som vi en gång utvecklade regler för att möjliggöra säker användning av förbränningsmotorer. Dessa regler reglerar inte främst själva motorerna, utan även bilarna, människorna och själva infrastrukturen. Det bästa exemplet är vår bilkörning”, säger Th. Schneider, som deltog i det internationella evenemanget ”EuroDIG” som anordnades av Communications Regulatory Authority (CRA) och dess partner.
Automatisering av kognitiva aktiviteter
För 200 år sedan uppfanns motorn som gjorde det möjligt för människan att ersätta fysisk kraft och därmed påbörjades automatiseringsprocessen. Vid den tiden gjorde artificiell intelligens det möjligt för oss att automatisera kognitiva funktioner.
Motorer är gjorda av materia, är lokaliserade till specifika platser och kan inte transporteras utan ansträngning. AI och data är inte materiella objekt och kan därför lätt förflyttas.
AI kan inte heller slitas ut på samma sätt som en motor som används aktivt. Dessutom kan AI-system lära sig och förbättra sig själva, till skillnad från motorer.
”Enligt min mening är utvecklingen och användningen av AI en mycket mer dynamisk och mindre förutsägbar process än uppfinningen av motorn.
Vi måste därför ta hänsyn till detta när vi utformar regler och tjänster som är skräddarsydda för detta. Tyvärr försöker vi i dag möta den globala digitala världens utmaningar med nationellt orienterade myndighetsstrukturer som har funnits sedan 1800-talet, då de tidigare nämnda motorerna uppfanns”, säger digitaliseringsexperten.
Han menar att om vi vill skapa rätt regelverk för en dynamisk, starkt sammanlänkad, global, digital och dematerialiserad ekonomi och ett dematerialiserat samhälle, måste vi skapa mycket mer flexibla och dynamiska administrativa system och policyer.
”Detta innebär inte att vi måste förstöra befintliga administrativa arrangemang.
Det viktiga är att det är flexibelt och att experter och intressenter snabbt kan hitta lösningar tillsammans, över parti-, intressent- eller till och med nationsgränser. I vår värld går program från en betaversion till nästa, och programuppdateringar sker dagligen.
Vi kan alltså inte längre fortsätta med en politik där det tar åratal att revidera regelverket. Precis som med system kan vi använda en uppdateringsstrategi, men på mycket kortare tid än vad vi gör nu.
Detta genombrott skulle också komma från ett förändrat tänkande – vi måste arbeta och tänka som nätverk snarare än som individer. Endast genom att utnyttja människans kollektiva intelligens kommer det att vara möjligt att utveckla regelverk för artificiell intelligens”, säger Th. Schneider, en av initiativtagarna till och ledarna för EuroDIG, Internet Governance Forum.
