Alla artiklar

Planer på att bygga en skjutbana utomhus i Yoskaudi-skogen

105views

Möjligheten till en sådan skjutbana undviks dock av affärsmän i närheten som är involverade i nöjes- och hälsobranschen.

Installation av skyddande vallar

För detta ändamål inrättade kamraterna I. Michailin och S. Bočkus en ideell organisation – den offentliga institutionen ”West Rifle Range”.

Enligt dem skulle skjutbanan utomhus omges av skyddande vallar: de bakre stora vallarna i väster och öster skulle vara 5,5-6 m höga och 8-10 m tjocka, medan sidovallarna i norr och söder skulle vara lika höga, men hälften så tjocka, 4-5 m.

Skjutbaneområdet är planerat att ha 7 skjutsektorer med separata skiljeväggar. Skjutfältets räckvidd skulle vara mellan 50 och 250 m.

Skjutbanan skulle vara utrustad med lagliga vapen i kategorierna B, C och D för civil cirkulation och sport, oavsett om de ägs av besökarna eller av skjutbanans operatörer.

De mer sofistikerade vapnen i kategori A skulle få användas av den litauiska skytteunionen, de frivilliga styrkorna inom det nationella försvaret, den litauiska polisen och de lagliga licensinnehavarna av dessa vapen. Upp till 25 personer skulle kunna träna på skjutbanan åt gången.

Den öppna skjutbanan skulle nås via två vägar: motorvägen i Liepaja och vägen Žibininkai-Joskaudai, som båda är grusade och har ett avstånd på cirka 1,5-2 km. Entreprenörerna har för avsikt att själva underhålla och sköta dessa grusvägar när de väl är i drift.

Platsen gränsar på alla fyra sidor till annan jordbruksmark och skog, så arrangörerna måste också själva ta hand om infrastrukturen – el, vatten, avlopp, allmännyttiga tjänster och telekommunikationer.

Det finns löften om solpaneler och en vindturbin för att generera el, vattentransport, en bio-toalett och en tillfällig struktur för arbetare – en sjöcontainer. En parkeringsplats med 20 parkeringsplatser planeras också.

Inom bullergränserna

Skjutbanan ligger 2,5 km från den närmaste byn Joskaudai i öster och 3,1 km från byn Žibininkai i söder. Närmaste by ligger 1,25 km bort, en gård i byn Želvių, Užkylininkų Street. Nr 1.

”Innan vi började fundera på bygget lät vi experter från National Public Health Laboratory mäta ljudet av kanonerna vid olika tidpunkter på ett öppet fält, innan vallarna byggdes.

Den maximala ljudnivån uppmättes till 49,9 decibel (dBA) vid den närmaste bondgården på Užkylininkų Street, med en maxgräns på 60 dBA under dagen och 55 dBA på kvällen.

Så i samtliga fall kommer bullergränsen inte att överskridas ens på den närmaste orten, än mindre i nöjesparken Žibininkai eller hälsokomplexet Atostogų parkas”, säger Bočkus och Mikhailin och pekar på resultaten av sin forskning.

Som ett bra exempel pekade de på att bullret i skogen en blåsig dag är cirka 50 dBA, medan ett stridsflygplan som flyger ovanför är cirka 150 dBA.

Båda samtalspartnerna dolde inte att de var medvetna om de närliggande nöjesföretagens oro över det potentiella bullret, men sa att de redan från början hade tänkt på att skapa ett säkert och vänligt grannskap.

”Vi kommer att bygga en ljuddämpande vägg på tomtens södra sida och plantera tallar på vallen”, säger Bočkus och hans yngre kollega Igor.

Volontärarbete är ett kall

På frågan om vad som motiverade dem att ta sig an projektet svarade initiativtagarna ”I dagens klimat är en skjutbana helt enkelt en nödvändighet. Enligt min erfarenhet är det bara 30% av skyttarna som vet hur man skjuter.

Rifle Association har historiskt sett inte haft någon egen skjutbana. Vi går till skjutbanorna, till fängelsehålorna för att öva, och vi får bara gå till Kairi-banan två gånger om året.

Det finns ett talesätt som lyder ”Du kommer inte att finna någon annan kraft i världen som är lika stark som en frivilligs hjärta”.

Och om vi kan tjäna lite pengar på underhållning är det bra, för vi måste själva ta hand om infrastrukturen, vi kommer att anställa två personer och de måste få lön”.

Skyttarna ville inte avslöja hur mycket deras skjutbaneprojekt skulle kosta, men sa att de hade betalat 40 000 euro bara för marken. Det var också ganska svårt att hitta en tomt.

S. Bočkus betonade också att han skulle vilja utbilda ungdomar på ett patriotiskt sätt och lära dem att slåss, eftersom han själv hade varit medlem i den då frivilliga paramilitära organisationen DOSAAF sedan han var 14 år.

Han skulle därför vilja starta en kulskjutningsklubb, där man skjuter med ett småkalibrigt gevär på 50 meters avstånd.

”Skytte är förresten en av de säkraste sporterna, eftersom kraven är mycket höga och det finns en strikt övervakning”, försäkrade Bočkus och berättade att han själv var en försvarare av den 13 januari och hade fått status som ”Defender of Freedom”.

Affärsmän och jägare mot

Om Kretinga District Municipality godkänner byggandet av en öppen skjutbana efter en offentlig utfrågning om projektet, försäkrade S. Bočkus och I. Michailin, skulle arbetet påbörjas i år och anläggningen skulle vara i drift nästa sommar.

Edmundas Petrošius, ordförande i Palangas jaktklubb ”Pensininkai”, är dock bekymrad över djurens välbefinnande i de omgivande skogarna, mitt i vilka skjutbanan skulle byggas: ”Vi är emot det, eftersom skotten skulle skrämma djuren.

I dessa skogar lever en mängd olika djur, från hjortar, dovhjortar, älgar och, på grund av pesten, ett litet antal vildsvin, till smådjur. Vi behöver skjutbanor i Litauen, men låt dem vara underjordiska, som de är i centrala Klaipėda.”

Ričardas Jovaiša, föreståndare för wellnessanläggningen ”Atostogų parkas” (Holiday Park), är upprörd över närheten till en sådan anläggning: ”När jägarna jagar i skogen sätter sig våra kunder till och med ner vid ljudet av deras skott.

Det är okej, det är inom bullergränsen, men skulle du vilja koppla av på en strand med ljudet av skottlossning? Vi skulle gå från att vara ett rekreationsområde till att vara nästan Ukraina.

Vi är inte emot skjutbanan, vi är för att människor ska lära sig att försvara sitt hemland, men vi är emot att den ligger vid havet.”

Invånarna i Kvietiniai i Klaipėda-distriktet har en bitter erfarenhet av att bo i närheten av skjutbanan.

Gediminas Girgždis, ordförande i Kvietiniai-samhället, sade att skjutbanan ligger mer än en kilometer från bosättningen och när vinden blåser mot bosättningen kan ljudet av skott höras i mitten av bosättningen.

I motsatt vindriktning hörs skotten från bondgårdarna på landsbygden i området, vars besökare fortfarande undrar vem och hur skjutbanan kunde tillåtas att byggas upp på en sådan plats.

Denna skjutbana för lerduvor beviljades tillstånd 2016 utan att någon miljökonsekvensbedömning behövde göras.

”Att mäta decibelvärdet på bullret från skjutbanan är en riktig cirkus: mätningarna utförs av specialister från ett laboratorium i Vilnius på vardagar, vid en förutbestämd tidpunkt.

Samhället har lyckats få ett par jägare att skjuta ett par ögonblicksbilder vid den överenskomna tidpunkten. Och på skjutbanan skjuter de också i salvor med kraftiga gevär. ”Vem är det? Krig?” – frågar den ovane.

Ljudet av ett pistolskott har en annan effekt på en person än en bil som passerar eller ett flygplan som flyger. Vid bra väder kan det höras 3-4 kilometer bort”, säger kommunstyrelsens ordförande.

Han berättade att skjutbanan också var i drift under karantänen under covid-19-pandemin, då människors rörelsefrihet begränsades och underhållare anlände i lyxbilar.

Vägen förbi skjutbanan leder invånarna mot Minija, den gamla kyrkogården. ”Man går längs skogsstigen, de skjuter, vi säger ”ni kommer att bli skjutna”, de säger ”varför går ni här”.”

Samhället, tillsammans med grundarna och ägarna av Molinis Pigeon, har varit i ett maraton av stämningar i cirka 2 år för att försvara sina rättigheter.

Under den årslånga kampen har de vunnit så mycket att skjutbanan inte längre är öppen på söndagar och på vardagar på kvällarna. ”Skjutbanan för duvor i Molinis ligger inom Minija Ichthyological Reserves territorium.

”Skjutbanor behövs, särskilt i dagens turbulenta tider, men de bör byggas på lämpliga platser, med god ljudisolering och helst under jord”, säger Girgždis och påpekar att för att lösa de problem som orsakas av Molinis Pigeons skjutbana mobiliserar de sig tillsammans med andra invånare i landet som måste stå ut med skjutbanornas oönskade grannskap.

Leave a Response